Den förändrade mediemiljön hotar demokratins grunder såväl ute i världen som hos oss i Finland.

Oroligheterna i samband med presidentvalet i USA är bara ett av de senaste exemplen på hur sociala medier påverkar demokratin och undergräver människors förtroende. Felaktig information sprids lätt på webben och algoritmerna på sociala medieplattformar formar diskussionskulturen allt mer i en riktning som gynnar tillspetsning och motsättningar.

Reglerna i den digitala världen har länge formats utifrån de sociala medieplattformarnas egna kommersiella intressen. Dessa plattformars ekonomiska och samhälleliga makt har emellertid ökat så mycket att det finns skäl att kraftigare införa de viktigaste reglerna i lagstiftningen.

Det är vad vi nu gör när det gäller EU:s lagstiftning om digitala tjänster. Jag är huvudförhandlare i Europaparlamentets utskott för industrifrågor när det färska lagförslaget om digitala tjänster nu börjar behandlas.

Uppgiften är utmanande: man måste reagera på befintliga utmaningar, men samtidigt också förutse teknologins och marknadens utveckling långt in i framtiden. Den tidigare EU-lagen om samma helhet har varit i kraft redan i över 20 år, så den reglering som nu görs måste hålla även i framtiden.

I lagförslaget som gäller digitala tjänster föreslår EU-kommissionen flera sätt att förbättra skyddet för människors grundläggande rättigheter på webben och skapa en starkare öppenhet och ansvarsskyldighet för webbplattformar än i nuläget.

På webben måste i fortsättningen iakttas samma europeiska värderingar som i det övriga livet: demokrati, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter. Det som är olagligt i samhället är olagligt också på webben. Det gäller både varor, tjänster och innehåll.

Lagförslaget innehåller bland annat skyldigheter i fråga om avlägsnande av olagligt innehåll, företagsanvändares spårbarhet, sätt att bestrida företagens modereringsbeslut och forskares tillgång till företagens data.

Som världens största marknad är EU den rätta nivån för reglering av digitala jättar, eftersom ingen har råd att ignorera en marknad av denna storlek. Unionens regler och standarder utvidgas ofta också till en global standard.

Den finländska professorn Anu Bradford vid Columbia-universitetet har kallat fenomenet Bryssel-effekten – stater kopierar EU-standarder och företag iakttar dem också utanför unionen, även om det inte finns någon juridisk förpliktelse till det.

Vid sidan av regleringen av digitala plattformar påverkas den framtida demokratiutvecklingen i hög grad av att den digitala marknaden sporras mot mer omfattande konkurrens och etik samt att människors kritiska teknologiska kompetens utvecklas.

God utbildning, medborgarnas läskunnighet, digital kompetens och fria medier av hög kvalitet är de viktigaste sätten att bekämpa desinformation, propaganda och falska nyheter. Fria och rättvisa val och mediefrihet är centrala demokratiska pelare som hela tiden måste försvaras även i Europa. För att säkerställa detta har kommissionen utarbetat en handlingsplan för demokrati i Europa som syftar till att förbättra medborgarnas möjligheter att påverka och bygga upp hållbarare demokratier.

Sociala medier har också en betydande positiv demokratisk potential om dessa åtgärder lyckas.

Kolumn i Vasabladet 11.2.2021.