Europa befinner sig i en formativ fas. Det europeiska samarbetet ser inte likadant ut som det gjorde för tio eller 20 år sedan och det är i sin ordning. När världen förändras kan inte Europa stå stilla. Men anledningarna till att våra länder är medlemmar i EU är desamma som förut. Bara tillsammans och genom ett nära samarbete kan Europas länder få bukt med vår tids stora utmaningar. Vi är övertygade om att ett stärkt nordiskt samarbete är den naturliga utgångspunkten och en förutsättning för att påverka utvecklingen i en riktning som är till gagn för vår del av Europa. Om inte vi i Norden erbjuder ett alternativ får vi hålla till godo med vad andra länder vill och mycket tyder på att det inte är samma sak som vi.

Samtidigt som europasamarbetet utvecklas i en rasande fart kommer det nordiska aldrig ur startblocket i de stora övergripande frågorna. Många av de senaste årens viktiga reformer har kommit via EU-medlemskapet. Det finns förvisso betydande skillnader också mellan våra nordiska länder. Men det räcker att åka bara en kort bit utanför Norden för att påminnas om att det är mycket mer som förenar än skiljer oss åt. Var för sig är våra länder inte tillräckligt stora för att kunna spela en avgörande roll för det europeiska samarbetet. Men tillsammans har vi över 20 miljoner invånare och om dessutom de baltiska staterna inkluderas kommer vår region att utgöra den fjärde största ekonomin i Europa efter Brexit.

Men det förutsätter att de nordiska stats- och regeringscheferna börjar prioritera det nordiska samarbetet och använder det som en självklar plattform för att forma Europa. Vi som arbetar med Europafrågor bevittnar hur våra länder regelbundet går miste om möjligheter att påverka EU i en gynnsam riktning och till och med får vika sig i viktiga frågor därför att samarbete inte fungerar. Det är onödigt och behöver ändras. Vi ger därför förslag på tre initiativ som ledarna för våra länder bör genomföra i syfte att stärka Nordens röst och inflytande i Europa.

Norden behöver presentera en gemensam syn på Europas framtid.

I våras presenterade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker en vitbok som innehåller fem framtidsvisioner för EU. Sedan dess har de så kallade Visegradländerna Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern gjort ett gemensamt uttalande. Frankrike och Tyskland har också deklarerat att de vill samarbeta nära för att fördjupa integrationen. Nu behöver Norden ge sin gemensamma syn.

Norden behöver upprätta ett forum för ett formellt och koordinerat samarbete i EU-frågor, bortom bara faktainsamling och allmänna samtal. Det behövs rutiner som säkerställer att våra nordiska länder får största möjliga inflytande och som garanterar att vi inte motarbetar varandra i viktiga frågor. Aldrig mer får det bli som vid omröstningen om placeringen av Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Då ställde Norden upp med tre städer som kandiderade mot varandra och Sverige röstade på Milano i stället på Köpenhamn i slutomröstningen.

Det viktigaste är inte om det sker inom ramen för Nordiska ministerrådet, Nordic Baltic Eight eller i ett nytt forum utan att det sker.

Nordiska rådet borde få en mer framskjuten position och inte bara tjäna som ett forum för att förbereda arbetet i EU utan också fungera som ett komplement till EU när unionen inte förmår göra tillräckligt mycket för att lösa viktiga problem eller när vi vill göra mer än EU. Migrationen är det kanske främsta exemplet på en fråga som Norden kan samarbeta närmare inom, när EU står delvis handfallen, medan miljö- och klimatet och digitalisering är områden där Norden kan göra ännu mer än EU gör i dag.

Europas framtid är inte ödesbestämd. Men om Norden inte visar upp en enad front och gör klart vilket slags samarbete vi vill ha kommer andra länder och koalitioner att göra det.

Frankrike och Tyskland har aviserat att de ska ha en tät samverkan för att fördjupa och bredda samarbetet till att omfatta frågor som i ett nordiskt sammanhang känns främmande. Till exempel att finans- och skattepolitiken och social- och arbetsmarknadspolitiken ska regleras på EU-nivå. Lika lite som ett mervärde skapas av att vi över huvudet på medborgarna kompromissar med resten av Europa i de här frågorna löser vi de verkliga problem Europa har.

Vi i Norden vill inte att EU ska vara smalare men vi vill att det ska vara mer relevant. Det innebär att EU behöver ge svar på de stora frågorna som inget av land kan lösa på egen hand – från klimatet till det ryska säkerhetshotet, terrorismen, migrationen och konkurrenskraften och jobben för att ge några exempel. Precis som tidigare ska besluten fattas i samförstånd och föregås av genomgripande diskussioner, så att de uppfattas som legitima av medlemsstaterna och medborgarna. Norden ska bli en föregångare i EU. Det område som resten av Europa tittar på när de vill se i vilken riktning vår del av världen rör sig.

Henna Virkkunen, Europaparlamentariker, Samlingspartiet

Juhana Vartiainen, Riksdagsledamot, Samlingspartiet

Christofer Fjellner, Europaparlamentariker, Moderaterna, Sverige 

Hans Wallmark, Riksdagsledamot och ledamot i Nordiska rådet, Moderaterna, Sverige

Bendt Bendtsen, Europaparlamentariker, Det konservative folkeparti, Danmark

Brigitte Klintskov Jerkel, Ledamot Folketinget, Det konservative folkeparti, Danmark

Huvudstadsbladet 17.3.2018