Henna Virkkunen

Europaparlamentariker

Mies viljapellolla kävelemässä kitaran kanssa. Taustalla ilta-aurinko
Kolumn

Kulturarvet som europeisk framgångsfaktor

Inom Europeiska unionen firas 2018 som det europeiska kulturarvsåret. Även om kulturpolitiken i sig ingår i varje medlemslands beslutanderätt är målet att även stärka kulturens roll och betydelse på europeisk nivå.

Ett tecken på detta är att EU-kommissionen i sin kommande fleråriga budgetram ökar medlen för programmet Kreativa Europa. Dessutom finansieras även utbildning, forskning och innovationer inom kulturbranschen med medel från många andra EU-program.

Temat för kulturarvsåret i Finland är delaktighet. På europeisk nivå har redan över en miljon deltagare tagit del av temaårets evenemang. Hittills i Finland har det redan getts förslag till 220 initiativ och evenemang i anknytning till kulturarvsåret, och ännu vill man uppmuntra alla att delta: såväl yrkesverksamma och amatörer inom kulturarvsområdet som organisationer, både regionala och lokala. Intresserade kan anmäla sig under hela året.

Det är bra att notera att kulturarv inte enbart betyder något förgånget. Det innebär även att skapa och upprätthålla kulturen samt skapa gemensamma betydelser i nuet. Det ökar förståelsen mellan kulturer och stödjer kulturpluralism. När det talas om en europeisk kultur är målet att lyfta fram både områdets kulturella mångfald och även den gemensamma historien och de värden som förenar oss.

Kulturarvet har stor betydelse för EU:s värdegrund, medborgarnas delaktighet, fred, tillväxt och framtiden men även för näringarna.

Enligt beräkningar ger varje arbetsplats inom branschen indirekt upphov till 26,7 arbetsplatser. 300 000 personer arbetar direkt inomkulturarvsområdet, och inom hela EU arbetar 7,8 miljoner personer inom branscher medanknytning till kulturarvsområdet.

I synnerhet på turismen är återverkningen stor. Europa är världens populäraste resmål, och de flesta turister vill resa i Europa just tack vare kulturarvet.

En viktig del av hållbar turism är bevarandet och ett hållbart utnyttjande av kultur- och naturarvet. Detta är även en av tyngdpunkterna i EU:s kommande kulturprogram.

EU-området har en enorm potential vad gäller utnyttjandet av kulturarvets dragningskraft och ökandet av världsarvens funktion: av Unescos världsarv finns nästan hälften i Europa. Sju av dem finns i Finland, varav sex är kulturarv och ett är naturarv.

Unika identiteter och traditioner hämtar turister och investeringar till regionerna samt lockar kunniga aktörer och företagsverksamhet över gränserna. Under de senaste åren har turismen varit en av de kraftigast växande branscherna i Finland. Här är det viktigt att även identifiera kulturarvets roll. Det ger Finland en särprägel som inget annat land har.

På basis av forskningsresultat vet vi dessutom att kultur gör gott. Flera internationella undersökningar visar att delaktighet i kulturen främjar människornas hälsa och välbefinnande. Det lönar sig att slå vakt om kulturen med andra ord.

Det här är ingen nyhet för finländarna. Enligt den första finländska kulturarvsbarometern uppskattar finländarna kulturen mycket högt: 87 procent anser att det är mycket viktigt att bevara kulturarvet och att alla ska kunna njuta av det. Kulturarvet och -miljön anses vara faktorer som ökar förståelsen mellan människor och som är viktiga exempelvis för regionernas anseende.

Vid det pågående kulturarvsårets evenemanghar du en fin möjlighet att bekanta dig med det lokala och gemensamma europeiska kulturarvet och få nya upplevelser, erfarenheter och inspiration. Vårt kulturarv är en resurs som inte kan mätas enbart i pengar.

Huvudstadsbladet 24.7.2018.